Båda mina barn tror fortfarande på tomten. Storskruttan fyller 10 i mellandagarna och jag känner lite att...hallå? ska inte poletten trilla ner snart? Samtidigt tror jag nog att hon medvetet håller fast vid tron. De är båda ytterst medvetna om att alla tomtar man ser i gallerior och även de som kommer till vänner och bekanta på julaftonskväll, är utklädda vanlisar.
Och det tycker de inte är något konstigt. Tomten kan ju inte vara överallt samtidigt heller, och nu såhär innan jul har han ju inte tid att sitta på Åhléns och dela ut pepparkakor, fattar ju vem som helst.
Jag har iallafall sedan länge slutat låtsas som att det är tomten som står bakom samtliga paket under granen. Dels för att slippa smusslet (nu kan jag bara benhårt hålla på att ingen öppnar något paket som kommer i posten för det kan vara julklappar och håll tassarna borta!) och dels för att give credit where credit is due. Ska jag springa runt som en iller och fixa och sedan ska en j-vla låtsasman (låtsas, men ändå en man) få cred för det? Nej tack.
Jag vet inte om det kommer finnas något paket till mig under granen. Hoppas det. Men kommer inte lägga dit ett själv, där går gränsen. Som vuxen är det ju mycket pengar som byter konto med tillhörande julhälsningar, och det är inte så att jag skulle känna mig helt utan gåvor även jag inte får riva i något presentpapper på juldagens morgon. Men jag kommer känna mig besviken om min man inte roddat något litet för mig att öppna med tanke på högen som växer under granen.
Vi får se. Idag efter skola och jobb ska jag ner på stan med storskruttan och köpa presenter. Ser mycket fram emot egentid med henne.
Jag önskade mig mörk choklad och te av min son igår. Han sa att "det är görbart så det kommer du få"
ReplyDelete. Hihi /tove