Tuesday 27 December 2022

Finns det svenskt kaffe på hotellet?

Att USA är fullt av psykopater och tokhattar, det är ju sen gammalt. Och nu ska ni få en inblick i ett riktigt sjukt beteende, som absolut är amerikanskt. Rätta mig om jag har fel. Skulle en svensk, colombian, eller fransman bete sig på samma sätt kanske? Creo que no.

En britt möjligen, de är ju också lite stolliga.

Mina svärföräldrar är samtidigt väldigt generösa och extremt snåla. Dumsnåla. De har tillexempel tvätt- och diskmaskiner i alla hus (de har tre) men vägrar betala för sophämtning utan kör sopor och återvinning till sin dotters hus. Det är deras sak. Det som stör mig så vanvettigt är deras kafferutin. Varje morgon bryggs en full kanna kaffe. Full som i full med vatten. Mängden kaffe är alltid för lite. Typiskt amerikanskt blaskkaffe är vad som serveras -om man lyckas få en mugg från första kannan. För här är grejen, när första kannan är slut häller de bara på mer vatten och kör en omgång till genom samma filter, utan att fylla på mer kaffe. Det är inte ens nästan kaffe, det som kommer ut då. Utan varmt diskvatten.

Det är ju på riktigt inte friskt. Är konstant kissnödig och kaffesugen.

Monday 26 December 2022

Världens längsta advent

Det känns så. För att den började med packhets och resfeber blandat med jobbstress och förkylningar. 
Adventsljusstakens två första ljus tändes i en annars opyntad lägenhet.
Sen kom vi hit och inledde lovet med skidåkning, julklappsinköp och återseenden i en vecka. Så firades julen i tre omgångar pga vårdpersonal i familjen och nu…. Nu sitter vi här. 
Juldagen inleddes traditionsenligt med klappar under granen och sockerladdad frukost. Sen for vi till slalombacken och åt julmiddag mellan åken. 
Svärfar betalade. Ingen lagade mat och ingen diskade. Alla nöjda.
God fortsättning och hoppas ni som läser detta har och har haft en fin jul.

Saturday 24 December 2022

I could be wrong but

Om man skulle fråga min man när han älskar mig mest så skulle han inte svara ”när jag frågar henne om jag ska lämna bilen ute eftersom det är ett meck att få in den i garaget och hon säger No no it’s fine och jag parkerar men sen far hon ut och springer och pajar sina dubbar så jag måste ut med bilen och köra och hämta henne. Och sen parkerar jag i garaget igen men så kommer hon på att hon behöver presentpapper så jag måste ut med bilen en gång till.”
Tror jag iallafall.

Thursday 22 December 2022

More är ändå more

När vi bodde här kände jag alltid ett behov av att tona ner det amerikanskt svulstiga som gärna (i svenska ögonen) blir överdrivet. Julpynt, känsloyttringar, rosetter på spädbarn. Allt. 
Too much, tyckte jag nästan alltid och hade konstant en fot på bromsen.
Men nu. När vi inte bor här längre utan bara är på kulturellt studiebesök för att barnen ska få befästa sin identitet även i landet extra allt, så har jag släppt bromsen.
Borta är den outtalade rädslan att den svenska måttan skulle kvävas av den amerikanskt excentriske överdriften.
Istället kan jag faktiskt njuta av den. 
Och som storskruttan sa.
Oh honey. It’s amazing.

Tuesday 20 December 2022

Idag

Vaknade till en massa snö. Nej, vaknade först av larmet 02:55 eftersom platserna till storskruttans gymnastik släpptes 12:00 svensk tid och tar slut snabbare än platserna på IKEAs Småland en lördag efter löning. Sen fick hon ändå inte platsen jag var ute efter. Men sabbad sömn fick jag.
Och SEN vaknade jag till en massa snö och vi spenderade hela dagen i backen igen (tack till min man som köpte säsongskort, det är najs) och mannen mutade lillskruttan med tårta på restaurang om hon åkte två långa backar utan sele. Vilket hon gjorde.
Jag och mannen avslutade dagen med att åka puder offpist och sen gå en kilometer för att komma tillbaka till parkeringen. Ändå värt.
Sen fick vi dra till centrum för den utlovade tårtan och sprang på bekanta som vi hängde rätt mycket med back in the day men hon har inte mått bra psykiskt av att vara hemmamamma (min diagnos, hon säger själv att hon älskar det) och hemskola sina kids och är sjukt antivaxx och anti det mesta faktiskt och de hade precis köpt en valp och berättade att valpen hade några sprutor kvar att ta innan den var fullvaccinerad och jag ville säga ”okej så du är bara anti vaccin för människor?” men gjorde det inte.
Och deras son sa till storskruttan att valpen skulle bli en superfarlig polishund och bita henne och jag tänkte ”jäkla socialt missanpassade hemundervisade skitunge!” Men sa inte det heller.
Och det var typ den dagen.

Saturday 17 December 2022

Landet halvfabrikat

Min svåger har efter en massa magproblem blivit mjölkfri. Imorse när han åt rostade mackor medan vi andra åt pannkakor beklagade han sig över att det är så himla svårt att hitta mjölkfri pannkaksmix. Han älskar pannkakor och saknar det.
Jag föreslog att han ju helt enkelt skulle kunna göra egen smet. Från scratch, som dom säger.
Han ba ”what do you mean…?”
Jag ba ”well you know… make the batter, like with the ingrediens, and just substitute milk with a non-dairy alternative”.
Han, är ändå utbildad röntgentekniker och inte alls dum i huvudet, bara ”you can do that?!”

Wednesday 14 December 2022

So far so good

Granen är klädd. En riktig gran för första gången på länge. Barnen har bakat kakor, sugar cookies, och dekorerat enligt regnbågen och godishyllans alla möjliga kombinationer. Vi har fixat de flesta klapparna och planerat det mesta kring julens aktiviteter. 
Det är fortfarande full aktivitet på mailen och jag håller mig uppdaterad och svarar på det viktigaste. Storskruttan har skoluppgifter att göra och jag försöker mana på henne att göra, om inte allt, så litegrann varje dag iallafall. 
Och trots fyra månader ifrån varandra så känns det (än så länge) inte skavigt nånstans. Barnen och mannen, mannen och jag, barnen och farföräldrarna. Det funkar så fint. 
Lillskruttan gör sitt yttersta för att svara på engelska och gör stora framsteg varje dag. Hon förstår allt man säger till henne, men hittar inte alltid orden när hon ska svara. Men gnäller inte utan kämpar på. Och storasyster tolkar och hjälper när det behövs.
Jetlaggen har i stort sett släppt.  
Det snöar. 

Monday 12 December 2022

Trevlig resa

Min äldsta dotter var 10 månader första gången jag flög från USA till Sverige med henne, själv. Och mind you, vi snackar inte New York - Stockholm och sen var det klart.
Vi snackar norra Idaho till norra Sverige.
4 flyg. Hur man än vrider arslet kommer man inte undan med färre. 
Sen dess har det blivit en hel del vänder över Atlanten. 

Förra sommaren kommer nog alltid stå ohotad överst på pallplatsen över värsta resan, tack vare testkrav, munnskydd och en reserutt som inkluderade både Frankfurt och Chicago.
Men den där gången vi flög LA till Stockholm och fick sitta kvar på planet 45 minuter efter landing i 30 grader värme och jag hade en nedbajsad 1-åring i knät.. den var verkligen också sådär. 

Hur som helst. Nu har jag precis flugit själv med en på 4 en på snart 7 och känner att jag börjar kunna det här. Såatte... relevant för få och önskat av ingen kommer här en lista på hur man bäst flyger med barn.

- Det går inte att packa för många snacks. Men packa smart. Ha koll på om man får ta med frukt osv. Inget kladdigt, dvs inga Ballerinakex eller andra chokladdoppade grejer. Ta med tomma ziplocks att ha resterande miniriskakor i när barnen/t ätit två och är mätt. Och våtservetter. 

- Ritböcker, pennor, kritor, klistermärken? Jo absolut. Men. Ritböckerna ska vara små, helst typ A5 eller mindre. Kritaskarna ska innehåller max 6 färger. Tänk på hur stort bordet på flygplanen är. Tänk på hur lätt det är att plocka upp kritor från golvet. Klistermärken är överskattat enligt mig, men beror såklart på hur förtjust barnen är i det. 

- Ta inte med egna kuddar, filtar osv. Det finns på planet om man ber om det. Ej värt att släpa på. 

- Hörlurar, även om barn ofta får på planet så vet man aldrig om det är en modell ungen kommer överens med och är dumt att chansa. Investera i ett par som du vet funkar. 

- Tuggummi, när barnen är stora nog. Dels för att minska öronont vid start och landing och dels för att lugna behovet av att äta upp alla snacks direkt. 

- Blöjor. Ej pull-ups (så att man inte behöver ta av skor och byxor). Beror på ungen såklart. Men även om de är stora och slutat så föredrar de flesta 6-åringar att diskret få en blöja på sig och kissa i den om alternativet är att kissa på sig pga kan inte gå på toaletten exakt just nu. Kan hända när det är turbulens, man väntar på att få lyfta, etc. 

- Ett rent ombyte kläder till alla i resesällskapet (inklusive mamma och inklusive allt; trosor, tisha, leggings) i handbagaget. Better safe than sorry, jag lovar. Kan vara allt från kräk till vatten, men det kan rädda resan att kunna få torrt och rent på sig.

Typ så. Trevlig resa.  


Thursday 8 December 2022

Att sätta mjukt mot hårt

Projektledaren, den unga psykologen som leder sitt första stora EU-projekt, måste snart bestämma sig för vilket ben hans ryggradslösa kropp ska stå på. 
Nu sitter han med i möten där han inte behövs för att i stort sett övervaka att vi inte gör något som kan uppröra Belgaren. Ordpetar i formuleringar för att släta över, bubbelplasta in, och vattna ur vår egentliga ståndpunkt.
Där han tidigare gav gehör för mina känslor signalerar han nu att jodå, jag hörde dig, jag ser dig, och jag förstår dig, men det här är viktigare. 
Det är så svagt. 
Det är så lärorikt. 
Som en manual i hur en ledare inte ska bete sig. 

Sunday 4 December 2022

Men sen hände det ju en sak till också

Det jag egentligen skulle berätta igår var ju om min fredagkväll. Jag var på lokal, krogen, ute i svängen, out and about. Umgicks socialt. Sjuksköterskan från 40-årskontrollen skulle blivit nöjd. 

Kvällen inleddes på en rättså fancy restaurang. Tygservetter på bordet och vinflaskor som bars ut med etiketten utåt. Mitt sällskap bestod av människor som ofta är ute på lokal. Som beställer mat och dryck för njutningens skull och ser oförstående på en när man undrar hur stora portionerna är.
Blir man mätt? är en fråga lika irrelevant som kostnaden för det kulinariska konstverket.

En bordsdam sa till servitören att hon ville ha ett glas vitt till huvudrätten. Det blir bra, jag tar samma, sa jag. När flaskan bars ut och en porlande matsked hällts upp provsmakade jag stelt och sa, naturligtvis utan att faktiskt känna efter, ja det blir bra. Min bordsam luktade, funderade, luktade igen, smakade och sa Nej, för mycket mineraler.
Jag blev inte så lite paff. Visste inte att man kunde göra så. Dels faktiskt smaka och känna efter, och dels säga Nej. 

Sen åt vi bokstavligen broccoli som låg i kors och avslutade med praliner och cocktails. Det var mycket trevligt. Dyrt. Men jag blev mätt.  

Saturday 3 December 2022

Också ett sätt att vakna

Vaknar som så ofta till ett gäng nya meddelanden på mobilen. Både min man och mina svärföräldrar befinner sig i djungeln och skickar hela tiden bilder på apor, grodor, fåglar, spindlar, så att jag ska kunna visa för barnen. 
Imorse fanns även en länk med bland meddelandena från min man.
En jobbannons.
Det skickar han också lite då och då. Akademiker utan fast anställning har ständig koll. 
Den här gången är det ett jobb som klippt och skuret för honom. Kanske, det är ju lite svårt att veta exakt utifrån en platsbeskrivning, men det är tydligt att han borde söka och ha goda chanser. Tjänsten är vid Idaho State University, där han doktorerade.
Där vi bodde i fyra år. 

Jag får en massa känslor samtidigt. Svarar direkt: Det där måste du söka! Stirrar på skärmen en stund och lägger till några rader om att jag inte alls är sugen på att bo i Pocatello igen, men att jobbet ju nu är ett sånt att han iallafall säkert vill veta mer, osv. 
Han sover ju nu så vi kan inte prata om det här på många timmar än.
Kanske lika bra.
Jag vet fortfarande inte hur jag känner.  

Thursday 1 December 2022

Countdown

USA får ofta välförtjänt mycket skit. Men det finns mycket jag älskar med stora mobbarlandet i väst. Och eftersom mina barn är just barn och ännu inte känner av världens samvete på sina små axlar, så ska vi ägna jullovet att götta oss i amerikanska traditioner och förhoppningsvis återvända med två små amerikanskor som bär sitt arv med stolthet. 

Saker som är bättre i USA (Xmas edition)

- Varm choklad. Ingen mikrad oboy utan grädde, strössel, chokladsås, marshmallows. The works. More is more. 
- Att tomten kommer på natten och alla föräldrar har samma story, han bor på Nordpolen. Helt otroligt att i ett litet land som Sverige så räcker det med att man går till andra sidan järnvägsspåren så tror ungarna att tomten bor i ladan istället för i vattentornet. Och i en familj kommer han efter Kalle och har morfars skor på fötterna. I nästa kommer han i lösskägg och kjol och fnittrar precis likadant som grannfrun efter ett glas vin. 
- Julbelysningen. Elpriser, måtta och omdömme i all ära. Jag försvarar det inte. Men vet ni hur mysigt det är att sitta i trucken med en varm choklad enligt ovan och köra runt bland husen som programerat sina ljusslingor i sync med en radiostation så att lamporna blinkar i takt med musiken i bilen. Mysigt är det. 
- Juldagsmorgon. Stocking stuffers, kaffe och bakverk till frukost på golvet medan man öppnar presenter i pyjamas. Nackdel såklart att har man små barn så kan juldagen börja väldigt, väldigt tidigt. Men det är det värt. Och man kan alltid gå tillbaka till sängen en stund sen klapparna är öppna.  

Så är det. 8 dagar till avresa. Börjat längta. 

Så som det är bara

Det finns många sätt att börja berätta det jag vill säga. Här är några: För ungefär 10 år sedan dog min farmor. Av alla hundra mail jag fått...