Att sätta mjukt mot hårt

Projektledaren, den unga psykologen som leder sitt första stora EU-projekt, måste snart bestämma sig för vilket ben hans ryggradslösa kropp ska stå på. 
Nu sitter han med i möten där han inte behövs för att i stort sett övervaka att vi inte gör något som kan uppröra Belgaren. Ordpetar i formuleringar för att släta över, bubbelplasta in, och vattna ur vår egentliga ståndpunkt.
Där han tidigare gav gehör för mina känslor signalerar han nu att jodå, jag hörde dig, jag ser dig, och jag förstår dig, men det här är viktigare. 

Det är så svagt. 
Det är så lärorikt. 

Som en manual i hur en ledare inte ska bete sig.