Barnet hade sett fram emot utflykten med lika delar pepp och nervositet pga hon är inte jättebekväm med nya platser, personer osv och det skulle följa med föräldrar hon aldrig träffat och barnen skulle delas in i grupper blandat med parallellklasserna.
När jag väckte henne skrynklade hon ihop ansiktet och tjöt Nu kan ändå inte det här bli en bra dag för idag är dagen då min katt blev död!
För så är det.
Vår kära, älskade, gamla gubbkatt har fått somna in.
Fått äntra katthimlen. Fått bli död.
Fått äntra katthimlen. Fått bli död.
Det var väldigt väntat och väldigt sorgligt.
Man kan ha två motstridiga känslor samtidigt, även om det är jobbigt. Det sa jag till mitt barn. Att hon inte är en dålig person, och katten inte mindre död, bara för att hon har roligt på utflykten.
Hon grät hela morgonen.
Men klev på bussen och kom hem strålande glad med en pumpa hon fått välja ut själv.
Vi visste ju när vi åkte hit och lämnade katten i ytterst goda händer hos min syster att det var otroligt att vi skulle återse honom.
Men det är inte mindre ledsamt för det.
Och mycket fint ändå att han fick leva sina sista månader med tillgång till massor med kärlek, gos och en solig altan.
Vi kommer sakna honom oändligt.
Vi kommer sakna honom oändligt.
No comments:
Post a Comment