Musik. Batik. Lera. Snabbnudlar.

Så. Hur gick det då?
Jomen alltså. Inte dåligt. Men inte heller jättebra, jag menar festivalen slutar inatt, men vi slutade imorse och körde hem. Men det berodde mest på vädret och även lite på att vi flyger till Stockholm för avslutning på sommarlovet nu på måndagmorgon, och jag kan inte tänka mig annat än att det hade blivit en riktig mardrömssöndag att vakna i ett tält fyllt med blött gräs, mer eller mindre skitiga grejer, packa ihop allihop, försöka ta sig ut från en lerig parkering samtidigt som ca en miljard andra festivalbesökare, köra fyra timmar hem, packa upp, tvätta och sen upp tidigt nästa morgon för ny resa. Phu?

Det scenariot (minus regn då) hade jag målat upp för min man flera gånger före imorse, men där jag är jätteduktig (om jag får säga det själv) på att oroa mig för saker i förskott, så saknar min man lite den förmågan. 

Aja, festivalen? Vi var på Urkult, i Näsåker utanför Sollefteå. Fråga mig inte vilka band som spelade för det visste jag inte före festivalen, under tiden vi var där, eller nu efteråt heller. Säkert var några akter kända av många, men inte av mig. Jag har varit på 5-8 festivaler i mitt liv, några ganska stora, andra väldigt små. Men aldrig nånsin har det varit banduppställningen som fått mig att åka. 

Igår kväll såg vi iallafall ett band som bestod av sex kvinnor iklädda endast vita kläder och de spelade och sjöng på spanska och det var ett jädra drag. 

Men förutom musik var det också mycket slöjdande och skapande och trummande och växtfärgning. Ni fattar viben. Mycket batik, vita dreads och bara fötter. Även ganska mycket naket. Jag har sett mer förhud under de senaste två dagarna än resten av mitt sammantaget. Men också väldigt familjärt, många barnfamiljer och lika mycket pannkakor som falaffel. 

Sammanfattningsvis så var det bra:
En nyttig och mestadels rolig erfarenhet som familj. Vi har aldrig tältat tillsammans förrut. Barnen tyckte det var superkul första en och en halva dagen typ. Innan regnet förvandlade den mycket imponerande lekparken till ett gyttjebad och hamburgerbröden blev regnskadade. 

Men även lite dåligt:
Regnet. Även om det alls inte regnade hela tiden så regnade det tillräckligt mycket för att allt skulle bli riktigt jäkla blött och sen inte riktigt kunna torka. Vi tältade som sagt och då är man tyvärr också mycket mer känslig för väder än om man har tex husvagn. Värt att tänka på, speciellt när man har barn med. Och vi hade dessutom barn med hörselgångsinflammation och en hudåkomma och som skulle behandlas med droppar och kräm, vilket gjorde det ännu lite meckigare. 

Men väder och sjukdommar kan man som bekant inte göra något åt. Men det andra som skaver lite är hela scenen med svenska hippies som predikar solidaritet och dansar med rockringar på kvällen men sedan gnäller över att det bara finns två spisar och fyra vattenkokare på campingen när frukostäggen och havregrynsgröten ska kokas. Som först ställer till ett jäkla liv när någon parkerar sin husvagn en centimeter utanför sin utstakade plats i raden av identiska husvagnar, men sen målar prickar över ögonbrynen och busigt röker annat än cigaretter.

Jag är kanske fyrkantig. Jag har kanske svårt att släppa loss. Jag hatar bajamajor och är nöjd med att jag inte besökt en enda under hela helgen. Vi bodde på en camping med relativt fräscha toalettvagnar med rinande vatten och handfat. Jag tycker egentligen inte om att sova i tält heller, men det måste jag ändå säga gick över förväntan. Jag har sovit helt okej. 

Och jag är, trots allt jag precis skrivit, glad att vi åkte och nöjd med helgen. Jag hade extremt låga förväntningar och det blev också bättre än jag trott.  Och jag är glad att jag sa ja, och inte nej och även om jag såklart gärna såg att vi åkte hem idag var jag beredd att stanna till imorgon och göra det bästa av situationen. Det var min man som föreslog att vi packade ihop när han såg geggamojjan på parkeringen imorse. 
Hur det ser ut där imorgon hade jag gärna velet se.
Typ på film.