Gör man inte det så kommer barnen bli ligister, eller förvandlas till paddor, eller sitta med sina paddor.
Vad som nu är värst.
Men är det verkligen så i era hem?
Jag lyckas väldigt sällan umgås med mina barn vid middagsbordet. Ofast är de klara i samma ögonblick jag sköljt ur stekpannan/slagit av ugnen/torkat upp mjölken som droppar från bordet, och slagit mig ner.
Sen sitter jag där själv.
Och har det ganska bra, för all del.
Men för att mina barn inte ska förvandlas till ligistpaddor bara för att de äter upp sina potatisbullar snabbare än morsan hinner sätta sig ner, så kör vi iställer Bästa-Sämsta.
Det är nu ett stående inslag i våra kvällar.
Det är nu ett stående inslag i våra kvällar.
Ibland blir det bara Bästa.
Ibland Sämsta-Mellansämsta- och Inte så jätte-jättesämst.
Ibland Sämsta-Mellansämsta- och Inte så jätte-jättesämst.
Men det ger både barnen och mig en chans att reflektera. Släppa in varandra i dagen som varit. Igår sa jag till lillskruttan, helt ärligt, att mitt Bästa var att hennes pedagog sa att hon varit en solstråle hela dagen och haft en toppendag på förskolan.
Och jag såg hur barnet växte.
Storskruttans Sämsta var att hennes kompis påpekat att hon hade ett hål i sina leggings och att man såg hennes trosor när hon satt på golvet.
Klart värdigt Sämsta. Fattar man ju. Vi kastade leggingsarna.
Och jag såg hur barnet växte.
Storskruttans Sämsta var att hennes kompis påpekat att hon hade ett hål i sina leggings och att man såg hennes trosor när hon satt på golvet.
Klart värdigt Sämsta. Fattar man ju. Vi kastade leggingsarna.
Vilken bra grej!
ReplyDeleteVi har kanske lite motsatt (?) problem (?) att alla vill säga så mycket och så blir det bråk mellan barnen om vems tur det var att prata. Make och jag får inte många sylar i vädret men visst, Son äter som en häst just nu och vill gå från bordet när han är klar. Lillasyster har ingen aptit utan krälar istället runt på golvet men hon insisterar likafullt på att storebror ska sitta kvar tills hon ätit upp.
Är det inte det ena så är det det andra.
// Lohe
Vi äter alltid familjemiddag, men oftast är det ingen härlig stund. Från Elvira 2 år fick man alltid svaret "lekt barnen" på frågan vad hon gjort idag. Idag får man ett brölande "men jag veeeeet inte" typ. Herman är alltid sur över nåt (att det inte är pannkaka) om det inte är pannkaka. Så då måste man liksom truga i honom några tuggor mat för att han ska inse att han egentligen är ganska hungrig. Igår tex skulle han bara äta två köttbullar, men slutade med att han åt 12 köttbullar och ett jättelass med mos. Så truga truga truga, nån surar för att det inte är mamma som nattar idag, ingen vill svara på frågor om hur dagen har varit och maten är ALLTID äcklig. För Elvira gillar nämligen inte pannkakor. Men ska prova dagens bästa och sämsta, jag tror vi gjort det men då fick man alltid svaret (se ovan).
ReplyDeleteVi äter också alltid familjemiddag. Det har absolut hänt att jag har gråtit vid matbordet av ren utmattning i att försöka få alla att 1) komma till bordet 2) sitta still 3) äta nånting 4) inte vråla JAG VILL INTE HAAAAAAAAAAAA. Vi får oftast laga en rätt till familjen och en variant till ett barn för att han ska äta och inte dyka i tillväxtkurvan. Vi har provat strategi Ät det som serveras, Sitt iallafall vid bordet, Om du inte har tänkt äta behöver du inte komma till bordet alls, Ät så blir det efterrätt et al. Ingenting verkar fungera i längden och oftast är det noll avslappnande och 90% förmanande samt 10% ätande. Eftersom jag är dumihuvet fortsätter jag insistera på att alla ska komma till matbordet, vänta tills alla har satt sig och äta iallafall en sak som står på bordet utan att protestera.
ReplyDeleteAppropå bästa - sämsta så fick jag sms igår av en av Ellens klasskompisars mamma som berättade att hennes sons bästa hade varit att Ellen hade frågat om han ville leka någon dag. Hjärtegull. Det blev mitt bästa för dagen också.
Mycket bra grej att prata om vad som varit det bästa idag men även vad som inte varit så bra. Jag försöker göra det också vid middagen eller vid kvällsfikat.
ReplyDeleteBästa/sämsta körde vi också med i en period när vettiga middagskonversationer var en utopi. Nu är de 17-15-13 och de för fullständigt normala samtal vid middagsbordet - men fortfarande kan faktiskt bästa/sämsta dyka upp på initiativ av någon av dem.
ReplyDelete