Jag försöker inte göra narr av parfymallergiker. Jag använder inte parfym till vardags. Däremot har jag ibland handkräm som doftar kokos och känner mig som en skurk när jag går och tar kaffe luktandes som en exotisk strand.
Det är speciellt en man som håller extremt hårt på dessa regler.
Han skällde ut mig en gång då jag använt hårspray. Jag tänkte inte på att hårspray innehöll parfym men nu vet jag bättre och har bytt till parfymfri. Men iallafall, varje gång jag går förbi honom håller jag andan. Vilket ju inte alls påverkar hur han upplever att jag luktar. Men ändå.
Jag cyklar året runt. Nu när snön och isen till största del är borta (vilket är extremt tidigt men förmodligen kommer det några aprilstormar med decimetervis av snö som snabbt smälter) har kappvändarna som ställer cykeln under vintern tinat fram och börjat haffa de bästa cykelparkeringsplatserna på campus. Det stör mig alldelens orimligt mycket. Har man inte riskerat frakturer under vintern kan man fan gå 100 meter extra på våren och låta oss diehards få parkera på gräddhyllan.
För tusen år sen hade vi en praktikant på mitt förra jobb. Han var och är en alldelens underbar människa men varje gång jag träffar honom glider jag in i en väldigt osympatisk storasysterroll som inte känns rimlig. Igår sprang vi på varandra och det första jag säger är Meh, har du vuxenskor på dig?!
1. Han är vuxen
2. Vad har jag med hans skoval att göra?
2. Vad har jag med hans skoval att göra?
3. Vem öppnar ett samtal så?
Jag uppenbarligen. Dessutom sa jag det medan jag kom snett bakifrån så han bara Ah, jag tänkte att det var du! innan han vänt sig om. Känns ju tryggt att resten av hans bekantskapskrets kan föra sig som folk iallafall.
No comments:
Post a Comment