Kan inte släppa

Idag i kapprummet vid hämtning pratade jag med en av lillskruttans kompisars mamma och det var planering  och bla bla fotbollsträning och jag nämnde att jag under lördagen som var sagt till tränarna att hennes dotter var bortrest för visst var det så, Visst var hon i Uppsala i helgen? frågade jag.

Ingen aning, svarade mamman.
Vad som händer på pappaveckan har jag ingen koll på.

Och detta, lämnar mig inte ifred.

Alltså att inte ha koll på träningar och läxor och kompisar och galonbyxor på sina barnfria veckor, det köper jag rakt av. Men att inte få veta att ens barn ska befinna sig mer än hundra mil bort...? Eller?

Är det jag som är ignorant och dömmande?

Obs att jag halvkänner båda föräldrarna och även om de verkar ha en rätt kass relation till varandra är de båda väldigt trevliga och reko och sådär, vill absolut inte antyda något annat.
Men jag blev bara så ställd.
Och kan inte sluta tänka på att det.

Är det nån som läser det här som lever varannan-veckas?
Hur gör ni?
Hur mycket släpper ni?