En favorit i repris. Jag har
naturligtvis inte ändrat mig, det här betyder ingenting.
Kronologiska redogörelser för vad man haft för sig, med större fokus på fakta
än feeling är ingenting jag förespråkar. Kommer aldrig att göra.
Håll till godo.
I fredagskväll var jag på teater med
storskruttan. Pippi Långstrump. Biljetterna var en julklapp och hon har sett
mycket fram emot detta. Eftersom corona har hon hela tiden kallat det
Pippifilmen. (Hur länge är det kvar tills vi ska gå på Pippifilmen mamma!!)
För vadå teater? Riktiga levande människor? Jo
tjena.
Men till slut kom så dagen.
För att vara barnteater var det välgjort och
underhållande. Lilla Gubben och Herr Nilsson spelades av människor med grymma
akrobatiska skills och gjorde massa coola stunts. Men sen sket det sig
(eventuellt bokstavligen) för när andra akten skulle börja kom Tommy och Annikas
mamma och pappa ut på scenen och sa tyvärr och såhimlatråkigt och
viärjättejätteledsna men på grund av plötslig sjukdom kan vi inte spela klart
andra akten.
Så det var bara att snopet resa sig och gå hem.
Typiskt. Det spekulerades friskt bland de besvikna barnen i foajén, vem är det
som är sjuk? Vad är det för sjuka? Varför kan hen inte bara ta medicin?
Storskruttan hade sin egen teori. Naturligtvis var Pippi sjuk.
För i en scen kramade Prusseluskan Pippi och pussade henne på kinden. Ja?! Och
nu är hon sjuk.
Man får ju inte pussaokramas, det vet väl alla?!
Då får man corona! Herregud, har alla bott
under en sten i två år eller?
Måste erkänna att hon hade en poäng där.
I lördags fick jag en snabb kopp kaffe tillsammans
med min kusin och hennes man. Han satt koncentrerat och skrev på telefonen
större delen av den korta fikan. Försökte få sina föräldrar att lämna Kiev och
åka till hans syster i Paris. Vad säger man till en människa som har familj i
kriget?
Igår stod jag i ett provrum och konstaterade att jag inte
riktigt vet hur jag vill att jeansen ska sitta eller se ut (men typ bekvämt och
snyggt), men inte SÅDÄR. Vad är det för fel på passformen på fan exakt alla
byxor. Ja, jag har korta ben och inte så mycket midja att tala om, men alltså….
Ska det verkligen vara omöjligt att hitta byxor som
inte förolämpar exakt varenda centimeter mellan navlen och fotknölarna.
Så. Och nu är det måndag.
No comments:
Post a Comment