Tuesday 19 July 2022

19 juli

Nu har svågern åkt. Lämnade oss imorse med varma kramar och löften om snart återseende. Det har ändå gått bättre än jag vågade hoppas på. Att ha honom här i tio dagar.
Inte smärtfritt, absolut inte friktionsfritt. 
Såren och den underliggande ilskan går så mycket djupare än jag tidigare insett. 
Det kan kanske aldrig kan bli bra. 
Men jag är övertygad om att om alla parter bara vill, så kan det bli bättre framåt. Frågan är om de vill samma saker. Är det viktigare att ha rätt än att ha en fungerande relation liksom?
Uppenbart är iallafall att han vill, anstränger sig, för att ha en bra relation till sina syskonbarn.

Nu väntar några lugna dagar utan gäster, agendor och event. Ta det lite lugnt. Storhandla. Landa i att juli går mot sitt slut.
Jag kände mig tidigare lite bitter över att ingenting på min fem veckor långa semester kändes riktigt roligt och avslappnande. Men nu har vi bokat en liten getaway, två hotellnätter utan barn i en stad lagom långt bort. Det känns bra. Som nånting.  

2 comments:

  1. När jag var på en sån där kommunal föreläsning som är precis så oinspirerande som de kan vara så var det en man som sa att just det var hans motto. Vill jag ha rätt eller vill jag va lycklig? Det var ändå lite tänkvärt tyckte jag.

    ReplyDelete
    Replies
    1. tycker det är väldigt tänkvärt, nästan grundläggande för att många relationer ska fungera

      Delete

Om en klänning. Och ett äpple som föll rakt ned.

Vi skojar ofta om att min man föddes i fel årtionde. Han älskar, och har alltid älskat, allt som har med 70-talet att göra vad gäller kläder...