Tjenade på kollegor i Spanien, Frankrike och England. Alla svettiga och matta. Höll inne med mina reflektioner om kalla, norrländska somrar och att jag frusit på badet några timmar tidigare. Kändes inte som rätt publik för den sortens gnäll.
Och jag minns ju förra sommaren i Idaho. Hettan. Den tryckande värmen som aldrig släppte. Bränderna. Vad gör det då att man nu måste svepa en kofta om sig?
Den timme mötet pågick fick mig också att inse hur inne jag är i mitt semester mode. Jag har inte tänkt så innan, snarare bävat över att det inte är så länge kvar och att jag inte riktigt kopplat av. Men kopplat bort har jag iallafall gjort. Det kändes.
Jag gruvar mig lite för hösten. Att rodda två barn med skolor, vänner och aktiviteter, samt ett jobb där min chef nu ska gå ner ytterligare i tid och därmed lägga mer ansvar på mig. Det skulle lätt kunna bli för mycket, och kanske blir det det. Men jag försöker att inte oroa mig i förskott, utan ta det som det kommer.
Och ännu är det semester kvar.
No comments:
Post a Comment