Tuesday 24 January 2023

Att skälla på chefen

Igår hade jag ett möte med min chef där jag för första gången gav honom negativ kritik. Det handlade om hans ledarskap, och bristen på densamma, under de intensiva veckor i höstas då han var på semester medan vi andra jobbade häcken av oss med en ansökan.
Han tog det bra. Det får man verkligen säga. 
Förklarade vissa aspekter jag inte tänkt på eller varit medveten om. 
Men försökte inte försvara sig.
Lyssnade.
Tog mina synpunkter på allvar. 
Mot slutet av möten fick jag en impuls att knacka pennan i bordet och säga Så, men då säger vi så då. Då skärper du dig i fortsätningen och så behöver jag inte byta jobb. Det blir väl bra?
Men gjorde det inte. 
Dock hade han nog kunnat ta det med. 

4 comments:

  1. Bra att du sa ifrån! Och bra att han kunde ta det.

    ReplyDelete
  2. Det är bra, en bra chef ska kunna ta sån kritik tycker jag... fast en bra chef borde sett situationen som den var innan du behövde säga nåt, men jaja man kan ju inte få allt. Vi blir snart av med vår bästa bästa chef och det känns lite som att folk vill låsa in henne på kontoret och slänga nyckeln så att hon inte kan sluta. Det blir spännande det här

    ReplyDelete
    Replies
    1. Ja alltså chefsbyte är inte att leka med. Vet ni redan vem som kommer efter?

      Delete
  3. Nä, rekryteringen pågår och ingen kan ju fylla hennes skor just nu. Underlaget sökande var väl inte hejdundrande heller...

    ReplyDelete

Andras ungar

Grannungarna, det är ett gissel.  Jag är inte alls för snäll. Men möjligen alldeles för vek.  Ett skav är det.  Men alltså.  Vi bor i lägenh...