Lite iallafall.
Men jag menade verkligen inte att framställa Arlanda som den gyllene porten till världen. Jag vet att det finns tåg. Men jag bor i norr och sådär.
Och innan vi hamnar i en klimatdebatt där jag känner mig trängd och börjar peka finger mot alla som äter kött (men oooh har infört EN vegetarisk dag i veckan) och shoppar som tokiga på nätet samtidigt som jag med all rätt skäms för att jag faktiskt inte känner lika mycket flygskam som jag tycker att jag borde göra… Så, ska vi stället prata om annat jag skäms över.
Just idag.
Kul va?
Jo. Jag skäms över att jag skämtat, och kommer förmodligen fortsätta göra det, om att jag idag träffat min nya svägerska. För jamen-jag-vet-inte 312:e gången?!
Kanske är det sista gången.
Det kan ju vara det.
Men det kunde det ha varit de senaste 311 gångerna också. Hon verkar dock väldigt trevlig, det lilla jag hunnit konversera henne hittills.
Jag skäms också för att jag precis varit på zoo med hela gänget och stöttat en verksamhet som sannerligen inte anammat de här nymodiga idéerna om att djur i bur kanske inte fetälskar att vara just djur i bur och typ har en massa behov utöver att vara fotoobjekt.
Skäms är ett ganska starkt ord.
Jag skäms inte över att mina barn inte ätit ett enda vettigt mål mat idag. De gick inte och la sig hungriga, tvärtom. Men jag tänker att imorgon skulle vi kunna kika lite på om det eventuellt finns grönsaker i Ungern.
Oj det var verkligen inte meningen att skapa skamkänslor, jag har bott i Umeå, jag VET att de resor som man kan företa sig boendes i Småland med tåg och buss är nåt helt annat än det man kan göra norrifrån. Jag tycker inte man ska ha flygskam för att man inte vill ägna två semesterdagar av varje semester till att ta sig från Umeå liksom. Men här, där vi har alternativ, och kan nå kontinenten med med andra medel så blir det lättare att välja. De som ska ha flygskam är dessutom businessresenärer som reser flera gånger om året, influencers som sprider en idé om att resa=lyckad och alla andra som reser mer än gemene man som bara vill ha semester nån gång ibland. Tycker jag./Karin
ReplyDeleteJa, jag har också bott i Umeå (i 10 år). Då tog jag nattåget till och från Göteborg för atthälsa på min familj, flög nån gång men åkte absolut oftast tåg. Sen flög jag och min pojkvän (numera man) till varandra totalt typ 3ggr per år när vi hade distansförhållande. Tänkte att det var det enda vettiga alternativet i den situationen. Men när vi 2019 skulle åka fr Klädesholmen till Spanien (med 2,5 årig son) tog vi Kielfärjan, och sedan tåg. Det tog 4 nätter (en på färja, tre på hotell) men sen var vi framme. Det gick bra! Sen flög vi visserligen hem och det kändes som fusk! Så då bestämde jag mig för att sluta flyga, och bara göra det i nödfall t ex dödsfall eller akuta sjukdomsfall i familjen. I vintras tog jag färja, tåg och buss själv till södra Spanien. Min man och barn flög.. det var en helt fantastisk resa! För oss blir det också ett sätt att se nåt mer än bara min mans hemby. Det blir liksom en resa i resan. Så ja, fr Umeå kan man ta nattåget till Göteborg, sen hänga där under dagen och sen ta Kielfärjan vid ca kl 17. Nästa dag kl 09 är man i Tyskland!
ReplyDeleteOch: asbra med en köttfri dag i veckan ju! Alla steg är bra tänker jag. Man får också ta det stegvis och sånt som passar en själv. Jag äter vegetarisk lunch alla arbetsdagar och brukar beställa veg/fisk på restaurang. Shoppar inte mycket (tycker jag) och har bestämt mig för att inte köpa några nya kläder alls förrän efter nyår (hittade på det i somras)
ReplyDeleteFörtydligande: vi hade distansföehållande Umeå - by nära Sevilla
ReplyDeleteDenna flygskam som rider även mig och åtminstone får mig att flyga betydligt mindre än jag gjort utan flygskam. Så kan vi säga. Flyger fortfarande för mycket för vad mitt samvete egentligen tillåter, men… aja.
ReplyDeleteBlir ju nyfiken på bror din. Är han en tjejtjusare? 😄
Lohe
Jaha! Nuuu fattade jag det om "min nya svägerska". Jag tänkte tvärtom.. Tack LoHe 😅
DeleteNu har jag ju hela bakgrunden men när jag läste ditt förra inlägg tänkte jag inte specifikt på att flyga iväg långt.
ReplyDeleteJag tänkte mer på att göra resor för upplevelser och se och göra saker med barnen vilket vi också väldigt sällan gjorde då västerbottens inland trumfade all form av äventyrslystnad hos våra föräldrar.
Bila till stockholm, göteborg och legoland, åka till Hemavan, besöka tomten i Rovaniemi, Kolmården (ok där har vi lite djur i bur debatt), släpa upp barnen på en fjälltopp och sånt är alla saker som skapar minnen och inte kräver några jättelånga utflykter. Men behöver inte alltid så långt för att se och uppleva nytt.
Förra årets resa till Nyköping när P spelade innebandy är något som barnen tyckte var skitkul trots att det inkluderade en idiothemresa i fullskaligt skitväder mitt i natten efter hela e4 (ja ok vi gav ju upp i Umeå och sov några timmar i din lägenhet). Men det var äventyr, cool idrottsupplevelse, hotellfrukostar, 3 barn i ett eget hotellrum och lite strapats som satt sig i deras minnen.