Jag är långsint.
Inte nog med att jag har svårt att släppa vad jag upplever som oförätter, jag kan riktigt gotta mig i tanken på eventuella motaktioner jag ska sätta i verket månader i framtiden.
Då får dom se! tänker jag.
Istället hinner dom glömma och förstår inte vad jag håller på med.
Så typiskt.
Sedan snart ett år är jag sur på en person i bekantskapskretsen. Inte rasande arg. Men puttrande sur. Jag vet inte om hon vet det. Jag vet inte om jag ens bör ta upp det.
När jag ältar det här med min man säger han att jag måste prata med henne eller släppa det.
Jag vill inte göra något av de två alternativen.
Eller jo, jag skulle nog vilja prata med henne men jag vill inte vara den som tar upp det pga att då blir det ju så uppenbart att det jag som bär på surheten. Istället hade jag nog velat att hon tog upp det. Men det kommer hon inte göra eftersom jag tvivlar på att hon dels ens fattar att jag är sur och knappast heller förstår varför.
När jag ältar det här med min man säger han att jag måste prata med henne eller släppa det.
Jag vill inte göra något av de två alternativen.
Eller jo, jag skulle nog vilja prata med henne men jag vill inte vara den som tar upp det pga att då blir det ju så uppenbart att det jag som bär på surheten. Istället hade jag nog velat att hon tog upp det. Men det kommer hon inte göra eftersom jag tvivlar på att hon dels ens fattar att jag är sur och knappast heller förstår varför.
Ack ja, jag känner mig som Krösa-Maja. Men det är inte lätt att vara långsint.
Hur sur är du när ni ses då? Tänker att det är svårt för någon annan att ta upp någon annans surhet om den inte vet om att du är sur ;) Jag skulle inte kalla mig själv långsint men sådan där bubblande surhet kan ju tyvärr mynna ut i andra mindre trevliga uttryck på sikt.....:P
ReplyDeleteSen jag blev sur har vi bara träffast ett fåtal tillfällen och bara en gång som faktiskt var ett riktigt häng, dvs mer än 10 min i förbifarten då man sprang på varandra. Jag skulle säga att anledningen till detta till stor del är min surhet då jag inte styrt upp häng, vilket jag gjorde tidigare. Om om jag är sur när vi ses... nej, det är jag väl inte. Men jag är inte heller öppen, jag väljer aktivt att inte säga saker som jag annars skulle ha sagt... Det märks förmodligen inte alls utåt. Det skaver bara inifrån.
Delete