Den ofrivillige bråkstaken

Jag har bråkat på jobbet i veckan. 
Även om det var digitalt och inget fysiskt bråk och även om jag såklart tycker att jag har jätterätt, så skaver det ändå och har lämnat en tråkig bismak. 

Jag har ju berättat tidigare att finns en person som hänger sig kvar i min arbetsroll, trots egen uppsägning. En som jag jobbar nära och det har varit svårt, mycket pga otydligheten kring huruvida vi håller på med överlämning eller samarbete. 

I veckan rök vi ihop. 

Vi tycker olika om hur webben ska läggas upp och tycka olika måste man ju få göra. Men här lyser verkligen brist på tydlighet uppifrån igenom. Jag upplever ju att jag agerar i enlighet med vad jag fått både gehör och befogenhet för.

Men det är uppenbart att ingen kommunicerat till den här personen att jag ska få äga frågan (iaf mycket mer än henne eftersom hon är på väg ut) och jag förstår inte heller varför hon bryr sig så mycket?

Jag tror, misstänker starkt, att hon försöker göra sig ovärderlig och hålla sig kvar i vissa delar så att projektet ska vilja köpa in hennes konsulttjänster i framtiden. 
Men det, kan jag säga, kommer då inte jag rösta för iallafall. 

Det skaver också att det får brista såhär mycket i direktiv och ledning och jag misstänker igen att det har att göra med att det är så (till synes) oviktiga frågor som webbsidor och kommunikation det handlar om. Typiskt sånt som ingen bryr sig om, ser, lägger märke till alls, så länge det bara funkar. Men jävlar om det brister, blir fel, saknas material, etc. då pekas det gärna fingrar åt alla håll.

Vad sa vi, var det helg snart eller?