Tuesday, 18 November 2025

Precis som det inte skulle bli

Jag sitter på ett tåg som glider längst en frostig norrlandskust. 
Första klass minsann. 
Det får man!
En gång när vi barnvaktade en grannes lilla son, kanske 3 år, så lekte han med mina tjejer när det plötsligt hördes en ljudlig prutt och barnen stannade upp i leken. 
Jag pruttade, konstaterade pojken och tillade sedan med så mycket pondus han kunde uppbringa, det får man!
 
Jag reser i tjänsten och tar tåget i stället för flyget och jobbar på tåget (nåja, inte exakt just nu då, men faktiskt) och då är det inget konstigt att boka första klass. Det får man!

Jag ska på en liten konferens som jag både typ står värd för och ska presentera på. Projektinterna dagar men för ett väldigt stort projekt. Det är jag som håller i gästlista, talarlista, rumsbokningar, mat, namnlappar, rubbet. Jag ska även presentera projekt och leda workshops båda dagarna. 

Eftersom jag har med en hel del prylar och eftersom tåget gick vid 8 imorse så bokade jag taxi till tågstationen. Egentligen är det gångavstånd men snö plus tunga väskor och avgång samtidigt som ungarna ska till skolan gjorde att taxi kändes värt. 
Det hade det nog varit också, om den kommit, men det gjorde den inte. 
07:50 skulle den komma.
07:52 ringde jag taxibolaget och fick veta att jag stod först i telefonkön.
08:04 sladdade vi ut från parkeringen, min man med lillskruttans tandborde i jackfickan.
08:08 var jag fortfarande först i kön men hade fortfarande inte fått svar i luren, men då ringer en chaufför som står utanför och undrar om jag kommer.
Jag var inte supertrevlig mot honom, men höll mig kort och skrev sedan ett långt argt mail till kundtjänst.

Jag hann med tåget. Men morgonen blev precis så stressig som den inte skulle bli.
Jag ser verkligen inte fram emot kommande dagar. Längtar redan hem. Längar bort från mitt jobb. Jag måste ta tag i det. 

No comments:

Post a Comment

Precis som det inte skulle bli

Jag sitter på ett tåg som glider längst en frostig norrlandskust.  Första klass minsann.  Det får man! En gång när vi barnvaktade en grannes...