- Men åh! Kan vi inte bara vänta en stund? ropar hon tillbaka. Vi vill leka mera!
Klockan är åtta på lördagkvällen och det är ljust ute. Hon kutar omkring med två grannungar och jag känner att jag kan inte slita henne från utelek för att komma in och se tv.
Speciellt inte nu när man ju faktiskt kan starta nästan alla program precis när som helst.
- Lyxigt ändå, säger jag till grannen som står på huk och byter däck några meter bort och har hört alltihop, att kunna bestämma själv när program ska starta.
- Ja verkligen, håller han med. Kalle behöver ju inte börja tre längre, så skönt!
Jag säger inget. Vad säger man? Vilken jävla dåre.
100 procent helgerån.
ReplyDelete