Friday, 26 March 2021

På jobbet då?

 Sen typ två veckor tillbaka är det signerat av rektorn och godkänt av alla viktiga människor att jag numera kan titulera mig biträdande föreståndare. Såvitt jag visste var det bara en av mina kollegor som visste om att detta var i görningen och jag har liksom funderat på när och hur det skulle bli officiellt för de andra på kontoret. Inte för att det är så stor grej för mina kollegor, för dem innebär det faktiskt ingen skillnad alls då jag kommer ha noll med personalansvar och allt som rör dem att göra.

Men det är framförallt en kollegas reaktion jag oroat mig lite över…. Hen har liksom jobbat där länge, och är väldigt kunnig och det skulle nog anses logiskt på många sett att just den personen, om någon, skulle bli biträdande (vilket är ett nytt påhitt, vi har inte haft nån sån förut).  

Och jag har sagt det till min chef, och frågat om han pratat med den här personen om att jag ska få den här titeln osv. Och även om chefen inte direkt svarat att Jajjemums, det klart jag har! så har jag ändå tolkat hans svar som att jo, det kommer inte bli någon överraskning…. Och nöjt mig med det, tänkt att det var förankrat.

Så igår hade vi APT och chefen berättade för samtliga (vi är en liten grupp) att nu är det officiellt att Åsa har tagit rollen som biträdande föreståndare och kommer i fortsättningen att bla bla… och den rutinerade kollegan höjer på ögonbrynen och säger ”Va? Vilken Åsa?”

Så förankrat var det.  

2 comments:

  1. Men herregud alltså.
    Snyggt av chefen.
    Hur togs det emot då? Var hen sur eller brydde sig inte? Eller är 'va, vilken Åsa?' svar på den frågan?

    ReplyDelete
  2. Såg den kommentaren först nu... och kan såhär två månader senare säga att hen inte tagit upp det en enda gång. Total huvudet i sanden. Och det är ett huvud som gärna kan få vara i sanden för min del...

    ReplyDelete

Låt mig tänka

Kirurgen ringde idag och ställde en rad frågor inför kommande operation och bokade in mig på skiktröntgen. Hon frågade också hur jag tänkte ...