Det är känslosamma dagar nu.
Jag känner lika delar ”Åk inte! Du kan ju inte bara lämna oss. Igen.”
Och samtidigt ”Men herregud åk nu då så vi kan få dra bort plåstret och gå igenom den värsta abstinensen.”
Han packar. Laddar upp kursplaner och roddar skjuts från San Jose till campus. Jag bokar tandläkartid, pratar med ortopeder och kallas till röntgen. Sjukskrivs och jobbar hemma.
Barnen är rastlösa. Oroliga. Små svampar som suger i sig alla dessa känslor.
No comments:
Post a Comment