Tuesday 8 March 2022

Allt man inte kan veta

Förstår att ni sitter på nålar. Skämt. Men jodå, det hade gått bra.
Det hade varit roligt och svårt och det fanns iallafall en tjej där från hennes skola som hon kände igen. Och hon hade lärt sig början på nån slags golvrutin som hon körde i köket och försökte lära sin lillasyster.

Det största problemet hade varit matsäcken.
Jag hade ju packat, enligt hennes önskemål, leverpastejmacka och yoghurt och babybellost och frukt och kex. Trodde absolut det skulle räcka. Men vad jag ju inte visste var hur många och långa pauser de skulle få. Och barnet, van vid skolans rutriner, visste inte vad som var lunch och vad som var mellis och när hon förväntades äta vad och sparade först och hann sen inte äta upp.
Det är lurigt det där.
Så igår kväll packade vi tillsammans och kom överens om att pannkakorna och osten är lunch, mackan och fruktsallad är mellis. 
Så man vet. 

No comments:

Post a Comment

I'd rather be dead in California...

Måndag efter en helg med känslorna utanpå.  Jag körde ut till Intersport för att byta storlek på ett par benskydd till storskruttan och kom ...