Träningsbloggen

Efter paus pga jobbresor var jag åter på gymmet och styrketränade igår.
Att löpning är min go-to form av träning är dels för att jag har lätt för det (på rikt, när folk säger att jag har ett så fint löptsteg så svarar jag bara vet jag väl! och springer vidare) och dels för att det är så tidseffektivt. Man snörar på skorna och sen tränar man från sekunden man kliver ut på gatan tills dess att man kommer tillbaka igen. 

Men jag kör även yoga ibland för att sträcka ut mina muskler och som sagt då också ibland styrketräning, för att bygga upp dem. Och eftersom jag kör styrka relativt sällan, får jag alltid så en så göttig träningsvärk efteråt.
Igår använde jag min nya favorit, den här metallställningen som man liksom står i och hänger vikter på sidorna om, och så böjer man på benen, kollar formen, och ställer sig upp medan man lyfter ställning + vikt. Fattar ni vilket jag menar?
Ja iallafall. Nu har jag ordentlig träningsvärk i ländryggen och känner mig som hulken. 

Igår (efter gymmet) hängde vi med polska negmamman och hennes familj. 
Hon var missnöjd med fritidspersonalen, barnens vinterkläder, vintern, och deras boendesituation. Sen tyckte hon att vår lägenhet var onödigt varm. Men annars var hon faktiskt mer positiv än på länge. Och barnen lekte fint tillsammans, som alltid. 

Det är en väldigt bra grej med den familjen, som jag och min man reflekterade över när de gått hem, att våra barn, trots skillander i ålder, kön, och intressen, kommer så bra överens och är så fina med varandra. Även om de inte alltid leker med varandra, så liksom samexisterar de alltid på ett väldigt naturligt och respektfullt sätt. Det är fint. Jag är glad att våra familjer, trots att vi egentligen är så olika, har hittat varandra.