Vid ett tillfälle lämnade vi svärfar ensam i en soffgrupp medan vi var på toaletten samt i kön för påfyllning.
När vi kom tillbaka satt han och pratade med tre killar i 25-årsåldern som slagit sig ner runt honom.
De satt så i två timmar.
Vi gick runt, träffade några kompisar, drack mer öl.
Kom tillbaka och de satt fortsatt djupt försjunkna i diskussionen. Till slut bröt de upp men innan killarna drog vidare såg de till att svärfar hade fullt glas och tog några selfies med honom.
Han tackade i sin tur för en trevlig kväll och frågade
”Now.. had I been Swedish, would you guys have told me all those things?”
Killarna hade tydligen varit väldigt generösa med detaljer kring sina liv och funderingar.
Varpå killarna stirrade på honom som om han frågat om de tyckte om att rulla sig i koskit.
”No. Of course not. We would have stopped talking after hello.”
Intressant det där. Min sambo var brittisk och "alla" människor öppnade sig för honom.
ReplyDeleteCarina
Det kan nog vara en kombination av "roligt atr öva på sin engelska" och att prata med någon långtbortifrån. Har inte din svärfar extremt mycket kurator-aura med? 😆
ReplyDeleteJo så är det, det är nog en perfekt kombination av utrikiska samt en man vars hela utstrålning skriker god lyssnare. För ja, han är pensionerad kurator
DeleteJag vill minnas att du nämnt att han var lite av en kuratorlegend på sitt jobb. Kurator emeritus som lyssnar där det behövs, inte illa!
Delete