Det skulle man kunna skriva spaltmeter om.
Och likaså kvinnor som låter bli.
En av få positiva aspekter med att min man jobbar knäppa arbetstider är att jag tvingas köra mycket oftare än jag är bekväm med. Igår var vi ut till mina föräldrar över dagen vilket innebar att jag fick köra hem på snöiga vägar i mörker.
Hade min man varit med hade han kört. Alltså jag hade fått om jag velat, men hade inte velat.
För jag tycker inte speciellt mycket om att köra bil, och speciellt inte i mörker. Snön är en sak, mörkret är värre.
Men det känns alltid bra efteråt.
Och jag klappar mig själv på axeln som visar mina döttrar att mamma också kan köra bil.
Och att jag helst inte vill och tycker att det är obehagligt ibland, det är inget jag säker högt till dem.
De har ju hela livet på sig att utveckla sina egna rädslor, behöver inte ärva mina.
Och att jag helst inte vill och tycker att det är obehagligt ibland, det är inget jag säker högt till dem.
De har ju hela livet på sig att utveckla sina egna rädslor, behöver inte ärva mina.
Ibland önskar jag att jag tagit mitt körkort innan jag hade en man med i bilden så jag kunde ta den enkla vägen ut och typ aldrig köra. Men samtidigt kände jag sekunden jag tog mitt körkort, 30 och ett halvt, att jag aldrig mer ville köra bil. Anders fick till och med köra hem från min uppkörning, i min bil. Väldigt tveksamt inställd till min egen bilkörning alltså. Men jag jobbar på det.
ReplyDeleteAsså jag föredrar att köra, tycker att jag kör bättre än Make som… ja, tycker att han är bra på att köra och kör därefter. Dvs snabbt och aggressivt. Som du säger, man kan skriva spaltmeter om män bakom ratten 😏
ReplyDeleteLohe
Det där var något jag bestämde mig för efter att ha sett vår egen mor. Att aldrig släppa vanan vid ratten. Att se till att köra hälften av gångerna vi ska någonstans.
ReplyDeleteJag gör samma sak i alla möjliga sammanhang, förra veckan propsade jag på att få köra firmabilen när vi skulle iväg med jobbet bland mina manliga kollegor bara för att ha provat. När vi var iväg med förra jobbet körde jag genom sthlm. Ju mer man gör saker, desto mindre läskigt blir det och jag vill aldrig känna att jag inte vågar köra någonstans. Kan andra kan jag. Punkt slut.