Det har ju som sagt cirkulerat en del artiklar i lokaltidningen om problemet sexuella trakasserier på universitetet och det var i den andan som gårdagens paneldiskussion anordnades. I panelen satt fem kvinnliga deltagare, professorer, doktorander, och nån administratör. Samt samma manlige hyfsat högt uppsatta chef som uttalade sig i en av de artiklar som fick mig att gå i taket för nån månad sen.
Han framstod verkligen som ett ärkepucko i den artikeln, men då tänkte jag också att han kanske inte blev helt rättciterad och sådär, att det kanske inte var en rättvis bild av honom.
Men det var det.
Medan de kvinnliga deltagarna samtliga satt intresserat framåtlutade mot sina zoom-kameror och intresserat lyssnade när de inte själva talade, satt han slappt tillbakalutad och verkade tänka på annat. När han ca halvvägs in i diskussionen blev ombedd att säga något kastade han sig direkt in i samma argument där jag ödmjukt tänkt att han kanske felciterats.
Han sa (inte ordagrant, men typ) att alla som utsätts för alla sorters trakasserier har en skyldighet att anmäla direkt för annars kan man inte göra nånting åt problemet. Varpå den kvinnliga moderatorn helt sonika avbröt honom och sa "det där är att skylla på offren, det vi kallar victim blaming, och sådant får inte förekomma i den här diskussionen" och sen gav hon ordet tillbaka till en kvinnlig professor.
Boom! bara. Det var så jävla grymt.
Sen satt han där med lång, sur uppsyn tills det var dags att avsluta och ge feedback och inspel för kommande sessioner. Då sa att trumpet att han hoppades se fler manliga deltagare i panelen nästa gång. Tror han kände sig lite utsatt.
Tror inte han fattade vilken stereotyp han bjussade på.
Inte för att va nån daddys girl här men det ääär viktigt att anmäla direkt. Vi hade ju som bekant ett case som anmäldes till enhetschef men enhetschefen (konflikträdd som få) drog ut på att ta det vidare och förbi de två månader som är kravet att anmäla inom, annars räknas det inte! En av anledningarna till att människan fick förlikning på 22 månadslöner istället för sparken. Men visst, han hade ju kunnat framföra detta i rätt kontext och förmodligen tycker han också att allt är offrets fel.
ReplyDeleteJo alltså.. jag håller med till viss del. Men dels är det inte alltid den som utsätts inser direkt att det faktiskt handlar om trakasserier, och dels är det fortfarande inte deras fel om det händer andra. Precis som med alla brott ska man såklart anmäla, men det är ju inte ditt fel att andra cyklar blir stulna bara för att du låter bli att anmäla att din blev det liksom.
ReplyDeleteOch dessutom.... blir lite långt här, men ja på ett teoretiskt plan tyckar jag såklart absolut att man ska anmäla. Men efter att ha suttit i grupper som utreder såna här fall på ett tidigare jobb, så kan jag också ärligt säga att vette fan om det är värt det.... en utredning är så otroligt påfrestande för offret och i slutändan leder den väldigt sällan (min erfarenhet) till fällande utslag.
Håller med om allt det såklart, det är bara nån praxis enligt arbetsmiljölagen som kräver att det ska anmälas och utredningen påbörjas inom två månader. Annars räknas den inte, går intr att använda som bevis i personalärendet.
ReplyDeleteDet är ju en jättemärklig regel.... kan väl nånstans förstå det ur en rent praktisk synvinkel, men ändå
DeleteÅh herreminje. Så plågsamt men så gött att ba' PANG! Fast så klart synd om honom som fick på pälsen av en tjej. Orättvist liksom. Sårad manlig stolthet osv.
ReplyDeleteÖverlever karriärer sådant i akademiska världen numera?
Jo tyvärr gör de ju det...
Delete