Storskruttan är snabb och orädd och måste bli bättre på att svänga och stanna. Har haft hjärtat i halsgropen fler än en gång när hon susar nerför backen.
Men hon fixar både knapp- och ankarliften själv nu.
Lillskruttan har gjort premiär på riktigt iår och idag lyckades jag få upp henne i liften också, flera gånger, utan tårar.
Nu har jag ont i ländrygg, insida lår och skenbenen. Som det blir när man åker nerför som en plogande ostkrok och uppför med en 18 kilos spagetti mellan skidorna.
Ska bli skönt att få vila upp sig på kontoret imorgon.
No comments:
Post a Comment