Sol och bad och paraplydrinkar i all ära.
Men det bästa, om ni frågar mig, är känslan av skit samma. Om ungarna äter wienerbröd till frukost och hamburgare tre dagar i rad. Om de är uppe sent. Känslan av lika delar mys, klaustrofobi och overklighet som infinner sig när man bor inknölade på 32 kvadratmeter och tvättar upp sockar i handfatet och leker, sover, och ser på tv i sängen.
Ingen storhandling. Ingen städning. Ingen vardagsmat.
Barnen har inte uttryckt en enda gång att de saknar sina leksaker. Tvärtom leker de bättre tillsammans än på länge, med fantasi kryddad av nya miljöer.
Att ta släkten på semester.
Det var ingen dum idé.
Det ska vi göra om.
Redan till jul faktiskt.
No comments:
Post a Comment