Operation - en berättelse om 12 timmar utan spänning

06:45

Jag kliver upp och kör 20 minuter yoga. Sista träningspasset på två veckor.

07:30

Vi kör mot Lycksele. Det regnar och jag är jättehungrig men får varken äta eller dricka. Eller jo, i en halvtimme till får jag dricka vatten, te och kaffe utan mjölk. Men kaffe utan mjölk är ju äckligt.

09:45

Vi är framme, parkerar och jag anmäler mig i receptionen. Får träffa en sköterska som säger sitt namn men jag minns det inte. Hon tar min ring och mina örhängen och lägger i en liten påse. Säger att Monica kommer snart.

10:30

Monica kommer och sätter dropp i min arm. Säger att de har en komplicerad operation före mig som drar ut på tiden. Jag stoppar dagens sommarprat i lurarna.

13:05

Vaknar till och inser att jag sovit bort sommarpratet. Det var en varm sommar i Polen, sen minns jag inget mer. Men droppet har runnit igenom och jag är akut kissnödig. Tar med mig min rullställning och ger mig ut på jakt efter en toalett. Man går inte långt i sjukhussärk, barfota och med droppåse. Monica kommer rusande och visar mig. Hon ber om ursäkt för att jag fått vänta så länge.

13:00

Kirurgen kommer. Hon har ljust hår, en namnbricka men jag minns inte hennes namn heller, och en svart tuschpenna. Hon ritar på min mage och förklarar vad hon ska göra. Säger att mycket beror på hur det ser ut därunder. Jag kan inte vara säker på att det finns en navel kvar när jag vaknar. Jag säger att det är lugnt. Hon förklarar att man ändå gärna vill ha en navel för annars finns risk att underhudsfettet på magen liksom flyter omkring. Det visste jag inte. Sen kommer narkossköterskan. Han har ingen namnbricka men pigga ögon och heter Alex.

14:55

Alex skjutsar mig i en sjukhussäng till operationssalen. Han verkar gilla sitt jobb. Han presenterar mig för två op-sköterskor. Jag minns inte deras namn. Vi pratar om löpning. Alex tycker inte heller om gels och sportdryck med koffein, kallar det ångest på tub. Det tycker jag är roligt. Han sprutar sömnmedel i min arm och sätter en syrgasmask över mitt ansikte.

16:10

Någon pratar med mig. Jag frågar om jag är med i en podd. Det är jag inte. Synd, för det hade ju som varit kul. Men jag fryser jättemycket och ber den som väckte mig om en filt, även om vi inte poddar. Hon fnissar lite och hämtar en gul filt. Tar mitt blodtryck.

16:30

Jag fryser inte längre och har fått vatten att dricka. Två olika sköterskor har kollat mitt blodtryck säkert fem gånger. Det är tal om fika och det vill jag gärna ha.

16:50

Läkaren med ljust hår och namnbricka kommer till min säng. Jag fick inget nytt nät. Hon säger att risken för ny infektion hade varit 80% med nytt nät. Utan nät är risken för nytt bråck 10-20%. Mellanrummet mellan mina magmuskler var lite större än vad hon hoppats. Å andra sidan såg muskelvävnaden fast ut, och det är tydligen positivt. Jag får smärtstillande och antibiotika och extra förband och en lista med instruktioner för hur jag ska sköta mig de närmaste veckorna. Plan för uppföljning osv. Sen får jag fika. 

17:10 

Jag måste kissa men får inte gå själv. Hon som nog kanske ändå kunnat tänka sig att podda med mig följer mig på toaletten. Sen får jag klä på mig och hon tar ut alla infarter som sitter på handryggen och i armvecken. Ett sista blodtryck. Monica kommer med min telefon och mina örhängen.

17:35

Min man har köpt en ostfralla till mig. Jag ringer mina föräldrar som har barnen. Vi kör hem.

19:30

Hemma. Jag har ont men inte värre än att det nog ska gå att sova. Jag anmäler min sjukskrivning.