Och maten

När vi var en kvartett lagade jag väldigt lite mat. Han tog den bollen jag lät honom ta den. Kunde pyssla med barnen i vardagsrummet, se på Bollibompa, etc. medan han fick rodda middag ifred. Efter maten fick jag sen städa upp köket/disken ifred medan han tog ett lekpass.
Så var det oftast och jag tyckte det funkade.
Han lagade mat han var sugen på, hade hittat på extrapris, etc. med viss hänsyn till barnens och mina preferenser. Även det tyckte jag funkade bra. Det blev en helt okej balans mellan mat de gillade och mat de tvingades smaka. 

Nu är jag själv med bollen.

Och extremt omotiverad att laga ”vuxenmat” som jag i förväg vet att de inte gillar, eftersom jag då ska sitta och försöka få i mig den själv medan de klagar och gråter över hur äckligt det är.
Otack är mödans lön. Jojo.
Så jag tröstar mig med att de får en varierad och vällagad kost till lunch (enligt pedagogerna äter båda nästan alltid med god aptit) och låter dem vara med och påverka menyn hemma.
Inte bestämma helt.
Men påverka i hög grad.
De senaste dagarna har vi ätit potatisbullar och fejkon, pizza, spagetti, pommes frites och köttbullar, nudlar….med olika grönsaker och grejer till såklart.
Så igår tänkte jag nä, nu ska jag fasen laga vuxenmat.  Och gjorde den här soppan.
Jättegod blev den.
Tyckte bara jag. Kidsen åt mest quesadillas, men smakade lydigt och gick i alla fall med på att den inte var superäcklig.