På stugan

Innekatten smyger i det höga gräset och väcker vilande instinkter till liv.

Stadsbarnen lär sig snabbt att inte kissa på utedasset i onödan och hukar villigt på gräsmattan istället.

Genom köksfönstret ser man korna lunka fram och tillbaka och slänga med sina svansar.

Att på riktigt vakna till fågelsång, det är nog verkligen bra för själen.

Alltså jag vaknar ju fortfarande av att lillskruttan petar mig i ansiktet och frågar om det är morgon tjugoelva gånger. Men sen, när hon tvingat upp mina ögonlock och tjatat mig till medvetande, då hör jag fåglarna.

Och det är fint.

Och jag kan släppa tankarna på den belgiska man som ser ut att komma att göra mitt liv svårt det närmaste året. Mer om det snart.

Ännu är det mycket helg kvar.