Min goding

Imorse när jag lämnade lillskruttan på föris tog Per, en manlig pedagog, emot henne i kapprummet och efter några korta Allt bra? Sovit gott? så gick de tillsammans mot hennes hylla medan jag gick mot ytterdörren. Innan jag gick ut hojtade jag ett kort 

Hej då min goding, ha det superbra idag då! efter dem. Varpå pedagog-Per vänder sig om och glatt ropar Jaadå! till svar. 

Sen går det några sekunder där våra blickar fastnar i varandra. 
Han förstår att det inte är han som är min goding. 

Jag förstår att han gör det här tusen gånger varje dag och går 100% på rutin. 

Ingen säger något.
Sen vänder vi ryggarna mot varandra igen och jag går ut.