I vår trappuppgång finns två barnfamiljer. Vi då, och en till. Sen finns fyra dörrar till. Förra veckan flyttade det in, inte en utan två små nissar i vår trappuppgång. En utanför vår dörr, och den andra en trappa ner utanför dörren där den andra barnfamiljen bor.
De heter Nisse och Nisse-Lina och lämnar varje dag små brev och presenter till samtliga fem barn som bor i huset.
Mamman till de andra barnen messade mej och tackade för ett så himla gulligt upplägg och tack tack för att gjorde så fint för barnen.
Men det är ju inte jag.
Och inte hon heller. (behöver jag säga att ingen av papporna är ansvariga heller?)
Utan det är någon av de andra grannarna.
De heter Nisse och Nisse-Lina och lämnar varje dag små brev och presenter till samtliga fem barn som bor i huset.
Mamman till de andra barnen messade mej och tackade för ett så himla gulligt upplägg och tack tack för att gjorde så fint för barnen.
Men det är ju inte jag.
Och inte hon heller. (behöver jag säga att ingen av papporna är ansvariga heller?)
Utan det är någon av de andra grannarna.
Hur freakin' gölligt är inte det?
No comments:
Post a Comment