Höll andan, tappade andan. Tar ett djupt andetag.

Han fick jobbet. 

Precis när jag på riktigt trott att det inte skulle bli så och ställt in mig andra alternativ.

Så fick han det. 

Jag har sovit jättelite inatt och kom till kontoret helt oförmögen att göra annat än att stänga dörren och gråta en stund. 

En reaktion som förvånade mig själv. 

Jag ville ju det här.

Men det har landat lite bättre nu.
Det blir nog bra. Av alla dåliga alternativ är det nog det minst dåliga.
Och. 
Det är inte mitt beslut. Det är skönt. Jag är drivande i mycket, men inte i detta. Stöttande, ja. Men inte den som aktivt gör. 

Så. Fokus på möjigheterna nu.
Det kommer att bli jobbigt, men det kan bli bra också.