Vad tror ni om det här då?

Ni vet hur man ibland inte kan släppa något som någon sagt?

Även om det handlar om en till synes trivial kommentar. 

Vad menade människan egentligen?

Och så vrider man och vänder på det i sitt huvud tills man inte längre kan skilja på minne och överanalyserad fantasi. 

Rent teoretiskt sett så antar jag att man även skulle kunna fråga personen i fråga vad de menade...
Men det känns ju som onödigt enkelt. 

Hursom. För några dagar sedan kunde man i den lokala tidningen läsa en mer utförlig artikel om detta. Att en man smygit in på damernas omklädningsrum på ett badhus och lagt sig i utrymmet under en bastulav för att smygfota nakna kvinnor. 

När han blev påkommen skylde han sin positionering, sin nakenhet, och det faktum att han hade mobilen med sig på att han fått ett epeleptiskt anfall, fått en enorm (tror han använde ordet jättebamse) minneslucka, men tagit med mobilen för att kunna förlänga parkeringen. 

You can't make this shit up. 

Artikeln berättade kort om mannens bakgrund, var han kom ifrån, att han var känd av personalen på badhuset sen tidigare då han bland annat haft för vana att sitta i trappan utanför damernas och försökt spana in när dörren öppnades. Man hade pratat med några av kvinnorna som fotats. En av kvinnorna som var med då han upptäcktes hade tappat sitt örhänge och fått syn på hans håriga ben i samband med att hon letade efter det. 

Vad artikeln inte tog upp i huvudtaget var huruvida mannen haft med sig en vattenflaska. Hur han kommit dit osedd. Om han planerat att ligga där till stängning. Vad hade han egentligen angett som sluttid på parkeringen?
Så många frågor.
För att, förutom direkt olagligt och på många sätt stötande, så är ju det här beteendet dessutom hälsovådligt.
Tänk om han svimmat av hettan där under?
Han hade ju kunnat dö, tänker jag. 

Om detta diskuterades ingående på eftermiddagsfikat på kontoret. Varpå min chef säger: Hur ofta tappar man egentligen ett örhänge i bastun?

Jag och en yngre kollega för då direkt en hand till våra olika örhängen och förklarar unisont att större smycken av metall ju blir väldigt varma i en bastu och att det inte alls låter otroligt att man skulle ha tappat ett örhänge i samband med att man tog av det på plats pga hettan. Chefen nickade då på sättet man gör när någon lagt fram en ny och intressant tanke och verkade nöjd med svaret. 

Men jag kan inte sluta tänka, att ur denna mängd av otroliga information så det det du hakar upp dig på?! Hur man kan tappa ett örhänge?

Tänkte han att det är för osannolikt, att kvinnan for med osanning och egentligen upptäckte mannen på något annat sätt? Men varför? Hon hade ju ingen skuld i det här oavsett, så varför ljuga om en sådan sak?

Tänkte han att det var väl en himla tur att örhänget hoppade ur hennes snibb prick då, så att hon upptäckte äcklet. Annars hade han ju kunnat ligga där så mycket längre (och svimmat och dött!)

Tänkte han att... ja, vad?? 

Jag hade verkligen svårt att släppa det där med vattenflaskan tidigare. Det kändes så fruktansvärt korkat och icke förberett om han inte hade med sig vätska för en sån långsittning (okej liggning) i en bastu.
Men det har nu hamnat i skuggan av chefens ifrågasättande av örhänget.