Jag gillar henne. Och känner att jag nästan måste skriva det så att folk inte tror att jag hatar alla lärare. Det gör jag inte. Som sagt. Bara storskruttans ryggradslösa mähä till fröken.
Men min yngsta dotter har en lärare som är stabil, inkännande, snäll, men inte mesig och som kommer med förslag och frågar hur man känner inför olika saker.
Det är bra. Hon behöver det. Igår cyklade vi fem kilometer till hennes bästis från förskolan så att de fick leka några timmar. Det är lätt att glömma att hon som inte fick med sig en enda kompis från förskolan (jo en kille som hon typ aldrig leker eller pratar med) ju typ har bytt jobb.
Ny chef, nya kollegor, nya lokaler.
Viktigt då att även få återkoppla med det gamla ibland.
Det här låter säkert helt sjukt men flera gånger har jag tänkt att jag hade velat ha dig som mamma. Du verkar så klok och varm och reflekterande.
ReplyDeleteHaha, alltså tack? Det var eventuellt den märkligaste men kanske också finaste komplimang jag fått.
DeleteMenade verkligen inte att vara creepy, haha. Mer liksom att det genom dina berättelser om hur du och ni hanterar vardagshändelser och känslor och reaktioner framgår att du gör det på ett klokt och inkännande sätt utan att vara mesig. På ett sätt som jag tror dina barn växer och blir trygga av. Och att min egen mor saknade både kunskapen och insikterna.
ReplyDeleteOkej men verkligen tack. Jag blir jätteglad av att höra det :-)
Delete