Nästa år har hon en ny fröken och det är jag glad för.
Min dotter har inga större svårigheter i skolan så att hennes fröken är en menlös mespotta gör inte så himla mycket, men det är ändå störande.
Och nej, naturligtvis kallar jag inte kvinnan mesig och menlös så att min dotter hör det. Barnet är i det stora hela nöjd med sin fröken och det är jag såklart glad över. Ibland kommer hon hem och berättar något som fröken sagt eller gjort som hon funderar över och då säger jag ofta saker som där håller jag inte riktigt med Catatrina, eller ja, så kan ju se på saken, men man hade ju kunnat göra annorlunda också. Typ.
Inför utvecklingssamtalet frågade jag en del kring skolan och det kom fram att hennes axelkompis (bänkgranne) Immanuel är en jobbig typ som sparkar henne på benen, stör henne när de ska arbeta, vägrar skriva om annat än Fortnite när de ska skriva faktatexter i par om tex ekorren, osv.
Så det tog vi upp på samtalet. Varpå mesprottan vägrar svara på frågan jag upprepar
När ska ni byta axelkompisar? Visst är det väl ett roterande schema?
Jag fattar såklart att nån måste sitta bredvid Immanuel och jag kräver inte att de byter platser nu, men jag tänker att om mitt barn får höra att de byter om två veckor, då har hon iallafall ett tydligt mål i sikte.
När ska ni byta axelkompisar? Visst är det väl ett roterande schema?
Jag fattar såklart att nån måste sitta bredvid Immanuel och jag kräver inte att de byter platser nu, men jag tänker att om mitt barn får höra att de byter om två veckor, då har hon iallafall ett tydligt mål i sikte.
Istället pratar vi länge om hur det känns i storskruttan när hon bryter ihop och börjar gråta på matten för att ungjävel-Immanuel vägrar sluta slå i hennes bänk med linjalen.
Är det jobbigt för dig?
Mmm det låter som att liksom blir för många känslor, är det så?
Mmm det låter som att liksom blir för många känslor, är det så?
Om inte detta blir bättre kommer jag snart inte kunna låta bli att gå fram till Immanuel på skolgården och vänligt men bestämt be honom sluta bråka med min dotter under lektionerna.
Får man göra så?
Är det övergrepp?
Nei, det er vel bare å si tydelig ifra der ingen andre gjør det?
ReplyDeleteStesøstra mi ble alltid satt sammen med de som trengte litt ekstra hjelp eller ro. Herrgud som hun hata det og fra hun var veldig liten forsto hun at dette her, det var strengt tatt ikke hennes ansvar.
Nej, ingen behöver la sitta med honom? Han kan väl sitta själv om han inte kan ge sin bänkgranne arbetsro? Ta upp detta med elevhälsoteamet snarast! /Tove, som också bröt ihop ofta i skolan
ReplyDeleteJag håller med ovanstående. Och kanske ska du va en ännu mer jobbig typ än Immanuel och ta det till rektorn? Du har ju bevisligen inte fått gehör från fröken mespropp? I maj 2014 skriver språktidningen om veckans nyord "kuddflicka", dvs att sätta lugna barn bredvid bråkiga för en dämpande effekt. Borde inte skolan ha slutat med såna dumheter för länge sen? Vad skulle rektorn säga om hens biträdande rektor satt bredvid hen på kontoret och sparkades hela dagarna samt pratade om fortnite när hen försökte jobba?
ReplyDeleteExakt detta skulle jag frågat rektorn.
Haha, ja underbart ju!
DeleteGör det! Lärare får kanske inte göra så men du är inte lärare. Om det varning hade jag kanske kommit med något förtäckt hot också, formulerat så att man senare med troskyldigt uppspärrade ögon kan säga ”Men herregud så menade jag inte alls, jag är bara orolig över hur illa folk kör. Det vore ju HEMSKT om det skulle hända lille Immanuel något!” Haha!
ReplyDeleteLohe