Mind you

Känner att det här är nog sista gången med det här upplägget. Alltså att min man är i långtbortistan medan hans föräldrar kommer hit i flertalet veckor. 
Det har alltid varit intensivt att ha dem här, så också vid detta tillfälle. 
Skillnaden är att barnen är större. 
De behöver inte längre passas och underhållas på samma sätt. 
Det är superbra att de får både kvantitet- och kvalitetstid med sina farföräldrar, men det är lite för många vardagar i en vanlig höstvecka för att upplägget ska kännas optimalt. 
Barnen har längre skoldagar. De har kompisar och träningar.
De har egna idéer om hur de vill spendera sin tid.
De håller inte alltid med sin farmor.
They don't always mind, som hon säger. Särskilt lillskruttan. Och då menar hon inte mind som i bryr sig, utan som att inte lyssna/lyda.

Och jag orkar egentligen inte bråka med någon av dem utan försöker vara svärmor till lags medan hon är här och samtidigt förklara för mitt yngsta barn varför man ibland får välja sina strider och bita ihop. 
Nu är det inte så längre kvar. 
Denna vecka och nästa.

Sen höstlov.
Sen åker de.

Jag uppskattar dem mycket. Men upplägget som sagt. Nästa gång får vi tänka nytt.