Efter

Tack för pepp. Jomen det gick bra. Både chef och HR var väldigt stöttande och sa flera gånger att jag var resonabel och vettig och hade helt rätt i att det här inte var acceptabelt. Chefen sa bland annat att det var fler röda varningsflaggor som viftades än han riktigt kunde räkna och HR sa, väldigt träffande, det är som att du har konstant jour! det är en helt orimlig arbetssituation. 

Sen pratade vi om lösningar och sätt att attackera det här nystanet av problem som uppstår när folk har råd att anställa men inte tid att arbetsleda. Som jag förutspått finns inga lätta lösningar.
Men det är okej.
Det sa jag också. Jag blir inte trakasserad eller illa behandlad. Jag kan bita ihop länge till om jag bara får lite hopp och bekräftelse.
Och det har jag fått nu.
Hopp om att det ska bli bättre, vi ska följa upp och strukturer ska ses över.
Och bekräftelse på att det är inte jag som är galen. Det är situationen.