Ett kärt problem

Jag har ju mina svärföräldrar i stan nu. De bor alltså inte hos mig utan har hyrt en egen lägenhet ca en kilometer bort. Det är positivt på många sätt. Jag vill börja så. De underlättar min vardag på vissa sätt, de ger mig möjligheter att ha annat än vardag, och de får spendera massor av tid med barnen. 

Men de kräver också en hel del. Speciellt min svärmor. Hon är som en krambjörn på speed med öronproppar. Vill väl och försöker bara hjälpa till. Men lyssnar inte på instruktioner och tänker aldrig över saker en extra gång. Nu har jag iallafall hjälpt henne skaffa månadskort på simhallen så att hon kan gå på vattenaerobics på dagarna och bränna lite energi där. Nästa vecka tror jag de tänkt ta båten över till Finland och kika på granlandet.
Jag har lagt smulor i den riktningen så nu måste de bara boka biljetter. 

I eftermiddag ska vi åka ut till IKEA och äta köttbullar. Imorgon ska vi på äventyrsbad. Det är mest roligt, det är det. Men lite jobbigt också.
De stannar över höstlovet, så att barnen får ha lov och jag slipper ta ledigt, och sen åker de tillbaka. Längtar bara lite.