Han frågade: om jag for, skulle
du låta mig ha barnen halva tiden då?
Jag svarade: Nej. Det skulle jag inte.
För det skulle jag inte. Jag kan tänka mig att offra en hel del. Men
inte det. När folk pratar om pappaveckor och halvtid med barnen känner jag noll
längtan. Jag kan inte tänka mig att inte ha barnen på heltid.
Sen fattar jag att det såklart ofta är den minst dåliga lösningen. Men
jag tycker inte att vi är där. Det måste finnas andra lösningar. Jag tror att
han tror det också. Vi är lika duktiga på att kasta hårda ord.
Det har inte gått en vecka men vi har redan kört rakt ner i samma
hjulspår. Det var egentligen inte oväntat. Det är kanske också lika bra. Det är
som det är.
Kanske blir det bättre.
Kanske inte.
Usch, så bläigt.
ReplyDeleteVet han/ni något om nästa termin eller är det kåvid-schmåvid-pausat alltihop?
Vad menar han med for? Det verkar opraktiskt att ha barnen halvtid om de ska resa så långt bort som han brukar vara? Förstår din känsla, skulle älska det i två veckor, sen ligga i soffan och skrolla gamla filmer på dem när de är sådär gulliga och hata varje sekund av ensamhet.
ReplyDeleteOklart. Både vad som händer nästa termin och vad han egentligen menade. Han sa "if I left..." och vad exakt han menade med det, det grävde jag inte i. Svaret är nej iallafall.
ReplyDelete