Klapp på ryggen

Sitter på Arlanda och är på väg hem efter en kort soloresa till Bryssel. 

Något av det svåraste med mitt jobb, för mig, är det här med att mingla och nätverka. 

Jag tycker det är svårt och obekvämt eftersom det lätt blir fel om det inte är spontant och det är svårt att fejka att man är avslappnad och naturlig. 

Man ska liksom hitta den där perfekta balansen där man är trevlig och personlig men inte privat och naturligtvis inte bara pratar jobb och är torr och nördig men ändå såklart pratar jobb så att man kommer hem med visitkort och konkreta framsteg och värdefulla kontakter inom de utlysningar vi vill satsa på...puh. 

Allt medan man balanserar ett glas cava i ena handen och en snitt som är omöjlig att stoppa hel i munnen men faller sönder om man biter i den, i den andra.  

Men, med allt det sagt, så tycker jag att jag gjorde det bra den här gången. Jag är nöjd med min insats och går nu bara sista flyget i tid så dunkar jag mig själv vänligt i ryggen och tar helg nu.