Tjatigt

Är vi less på gnäll om storskruttans kassa fröken som är sämst på sitt jobb?

Mm, jo. Det börjar bli lite tjatigt faktiskt.

Så hon får fan skärpa sig.

Närå. Men jo faktiskt.

Igår hade vi utvecklingssamtal och inte bara en gång utan flera gånger fick jag putta in fröken på rätt spår.

Mitt barn tycker att det är jobbigt att åka buss till badet för klasskompisarna följer inte reglerna, sitter inte där de ska, slamsar, etc. 
Fröken börjar prata om busspriser och hur de helst skulle vilja chartra bussar, det gjorde man förr, men det har blivit så dyrt och vi ska ju vara tacksamma att barnen ändå får bada hur viktigt är det inte med vattenvana kanske och...

Stop. 
Kan vi istället prata om att det inte är mitt barns jobb att vara polis åt sina klasskompisar utan istället fokusera mer på att själv följa reglerna och mindre på dem som inte gör det? 

Mitt barn tycker att matte har blivit mycket roligare och upplever själv att hon är duktig men blir ibland stresad av att inte hinna klart alla extrauppgifter.
Fröken rabblar ombyggnationer och hur det är svårt att få in extra resurser och då är extrauppgifter ibland såna som tidigare lärare eller tom vikarier planerat in och hon hinner inte alltid gå igenom materialet och...

Stop.

Kan vi istället se över ifall mitt barn verkligen är så duktig i matte som hon själv tycker? (det är hon) och tydligt berätta för henne att hon inte behöver stressräkna bara för att hinna allt, utan kan lösa sina uppgifter i lugn och ro och hinner man inte allt som är extra, så gör det inget?

Kan vi göra det?
Ska jag berätta för dig hur du ska göra ditt jobb?
Tydligen ska jag det. 
Tjatigt.