Men det är natt och dag.
Han jobbar bakom ständ dörr. Viker undan med blick och kroppsspråk så snart man möts i korridoren eller vid kaffeautomaten.
Jag gick aktivt fram till honom när han stod och valde banan ur frukskålen och frågade hur det var med honom. Inte som en inbjudan till psykologsamtal, men lite mer frågande än ett Hej!
How is everything going? sa jag med en ton som jag tyckte visade att jag var intresserad av svaret.
Yeah good, viskade han och smet iväg.
Yeah good, viskade han och smet iväg.
Oj. Undrar vad de sagt till honom? Det känns lite sorgligt på nåt sätt.
ReplyDeleteFy, vad sorgligt?
ReplyDeleteBlir så så beklämd. Kanske kan man vara mer direkt mot honom och säga att man noterar att något hänt. Det kan ju vara missförstånd från alla håll och även han kan behöva stöd från typ fack/hr.
ReplyDelete