Finns det svenskt kaffe på hotellet?

Att USA är fullt av psykopater och tokhattar, det är ju sen gammalt. Och nu ska ni få en inblick i ett riktigt sjukt beteende, som absolut är amerikanskt. Rätta mig om jag har fel. Skulle en svensk, colombian, eller fransman bete sig på samma sätt kanske? Creo que no.

En britt möjligen, de är ju också lite stolliga.

Mina svärföräldrar är samtidigt väldigt generösa och extremt snåla. Dumsnåla. De har tillexempel tvätt- och diskmaskiner i alla hus (de har tre) men vägrar betala för sophämtning utan kör sopor och återvinning till sin dotters hus. Det är deras sak. Det som stör mig så vanvettigt är deras kafferutin. Varje morgon bryggs en full kanna kaffe. Full som i full med vatten. Mängden kaffe är alltid för lite. Typiskt amerikanskt blaskkaffe är vad som serveras -om man lyckas få en mugg från första kannan. För här är grejen, när första kannan är slut häller de bara på mer vatten och kör en omgång till genom samma filter, utan att fylla på mer kaffe. Det är inte ens nästan kaffe, det som kommer ut då. Utan varmt diskvatten.

Det är ju på riktigt inte friskt. Är konstant kissnödig och kaffesugen.

Världens längsta advent

Det känns så. För att den började med packhets och resfeber blandat med jobbstress och förkylningar. 

Adventsljusstakens två första ljus tändes i en annars opyntad lägenhet.

Sen kom vi hit och inledde lovet med skidåkning, julklappsinköp och återseenden i en vecka. Så firades julen i tre omgångar pga vårdpersonal i familjen och nu…. Nu sitter vi här. 

Juldagen inleddes traditionsenligt med klappar under granen och sockerladdad frukost. Sen for vi till slalombacken och åt julmiddag mellan åken. 

Svärfar betalade. Ingen lagade mat och ingen diskade. Alla nöjda.

God fortsättning och hoppas ni som läser detta har och har haft en fin jul.

I could be wrong but

Om man skulle fråga min man när han älskar mig mest så skulle han inte svara ”när jag frågar henne om jag ska lämna bilen ute eftersom det är ett meck att få in den i garaget och hon säger No no it’s fine och jag parkerar men sen far hon ut och springer och pajar sina dubbar så jag måste ut med bilen och köra och hämta henne. Och sen parkerar jag i garaget igen men så kommer hon på att hon behöver presentpapper så jag måste ut med bilen en gång till.”

Tror jag iallafall.

More är ändå more

När vi bodde här kände jag alltid ett behov av att tona ner det amerikanskt svulstiga som gärna (i svenska ögonen) blir överdrivet. Julpynt, känsloyttringar, rosetter på spädbarn. Allt. 

Too much, tyckte jag nästan alltid och hade konstant en fot på bromsen.

Men nu. När vi inte bor här längre utan bara är på kulturellt studiebesök för att barnen ska få befästa sin identitet även i landet extra allt, så har jag släppt bromsen.

Borta är den outtalade rädslan att den svenska måttan skulle kvävas av den amerikanskt excentriske överdriften.

Istället kan jag faktiskt njuta av den. 

Och som storskruttan sa.

Oh honey. It’s amazing.

Idag

Vaknade till en massa snö. Nej, vaknade först av larmet 02:55 eftersom platserna till storskruttans gymnastik släpptes 12:00 svensk tid och tar slut snabbare än platserna på IKEAs Småland en lördag efter löning. Sen fick hon ändå inte platsen jag var ute efter. Men sabbad sömn fick jag.

Och SEN vaknade jag till en massa snö och vi spenderade hela dagen i backen igen (tack till min man som köpte säsongskort, det är najs) och mannen mutade lillskruttan med tårta på restaurang om hon åkte två långa backar utan sele. Vilket hon gjorde.

Jag och mannen avslutade dagen med att åka puder offpist och sen gå en kilometer för att komma tillbaka till parkeringen. Ändå värt.

Sen fick vi dra till centrum för den utlovade tårtan och sprang på bekanta som vi hängde rätt mycket med back in the day men hon har inte mått bra psykiskt av att vara hemmamamma (min diagnos, hon säger själv att hon älskar det) och hemskola sina kids och är sjukt antivaxx och anti det mesta faktiskt och de hade precis köpt en valp och berättade att valpen hade några sprutor kvar att ta innan den var fullvaccinerad och jag ville säga ”okej så du är bara anti vaccin för människor?” men gjorde det inte.

Och deras son sa till storskruttan att valpen skulle bli en superfarlig polishund och bita henne och jag tänkte ”jäkla socialt missanpassade hemundervisade skitunge!” Men sa inte det heller.

Och det var typ den dagen.

Landet halvfabrikat

Min svåger har efter en massa magproblem blivit mjölkfri. Imorse när han åt rostade mackor medan vi andra åt pannkakor beklagade han sig över att det är så himla svårt att hitta mjölkfri pannkaksmix. Han älskar pannkakor och saknar det.

Jag föreslog att han ju helt enkelt skulle kunna göra egen smet. Från scratch, som dom säger.

Han ba ”what do you mean…?”

Jag ba ”well you know… make the batter, like with the ingrediens, and just substitute milk with a non-dairy alternative”.

Han, är ändå utbildad röntgentekniker och inte alls dum i huvudet, bara ”you can do that?!”

So far so good

Granen är klädd. En riktig gran för första gången på länge. Barnen har bakat kakor, sugar cookies, och dekorerat enligt regnbågen och godishyllans alla möjliga kombinationer. Vi har fixat de flesta klapparna och planerat det mesta kring julens aktiviteter. 

Det är fortfarande full aktivitet på mailen och jag håller mig uppdaterad och svarar på det viktigaste. Storskruttan har skoluppgifter att göra och jag försöker mana på henne att göra, om inte allt, så litegrann varje dag iallafall. 

Och trots fyra månader ifrån varandra så känns det (än så länge) inte skavigt nånstans. Barnen och mannen, mannen och jag, barnen och farföräldrarna. Det funkar så fint. 

Lillskruttan gör sitt yttersta för att svara på engelska och gör stora framsteg varje dag. Hon förstår allt man säger till henne, men hittar inte alltid orden när hon ska svara. Men gnäller inte utan kämpar på. Och storasyster tolkar och hjälper när det behövs.

Jetlaggen har i stort sett släppt.  
Det snöar.